Линчёпинг
Тифнень-лядяфнень морафтомасна
Ошсь | |||
Линчёпинг | |||
---|---|---|---|
швед.: Linköping | |||
| |||
58°24′33″ с. ш. 15°37′32″ в. д.HGЯO | |||
Мастор |
![]() |
||
Историясь ди географиясь | |||
Ушетфоль | 1287 | ||
Васта |
|
||
Серец | 45 метр | ||
Частонь каркс | UTC+1[d] ди UTC+2[d] | ||
Демографиясь | |||
Эряйхне |
|
||
Идентификаторхне | |||
Телефононь кодсь | (+46) 013 | ||
Почтонь индекссь | 58X XX | ||
linkoping.se | |||
|
|||
![]() |
|||
![]() |
Линчёпинг (швед.: Linköping ) — ошсь Швэдмасторса[2][3][4].




Климатограммась Линчёпинг ошсь | |||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Я | Д | Э | Ш | П | Л | П | М | Т | К | С | А |
44
0
−1
|
38
1
−4
|
33
5
−3
|
41
11
2
|
56
16
7
|
76
19
11
|
81
22
14
|
75
20
13
|
60
16
10
|
57
10
5
|
54
5
2
|
49
2
−2
|
Температурась ковжсь (°C) Атмосферонь осадкатне (мм), Кизонь инкса : 664 мм. Сайт: «Climate-Data.org» (анг.)[5] |
Эряйхне
[петнемс | петнемс лисьмапрять]
|
Культурась
[петнемс | петнемс лисьмапрять]Спортсь
[петнемс | петнемс лисьмапрять]Ошт-ялгат
[петнемс | петнемс лисьмапрять]Фотоархтофкс
[петнемс | петнемс лисьмапрять]
Кяльвалсь
[петнемс | петнемс лисьмапрять]- J.P.Tollstorp. Beskrifning öfver Linköping. Norrköping 1834. Ny uppl. Linköping 1957. (швед.)
- Salomon Kraft. Linköpings historia. 1. Från äldsta tid till 1567. Med bidrag av David Damell. Linköping 1975. (швед.)
- Folke Lindberg. Linköpings historia. 2. 1567–1862. Näringslkv och förvaltning. Linköping 1976. (швед.)
- Folke Lindberg. Linköpings historia 3. 1567-1862. Samhälls och kulturliv. Linköping 1976. (швед.)
- Sven Hellström. Linköpings historia. 4. Tiden 1863-1910. Linköping 1978. (швед.)
- Sven Hellström. Linköpings historia 5. Tiden 1910–1970. Linköping 1981. (швед.)
Лятфтамат
[петнемс | петнемс лисьмапрять]- ↑ 1,0 1,1 1,2 Statistiska tätorter 2023, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort — Статистикань вятемац Шведмасторса, 2024.
- ↑ "Sub-national HDI - Area Database - Global Data Lab". hdi.globaldatalab.org. (анг.)
- ↑ Adrian Room (2003). Placenames of the World: Origins and Meanings of the Names for Over 5000 Natural Features, Countries, Capitals, Territories, Cities and Historic Sights. McFarland. ISBN 9780786418145. (анг.)
- ↑ Per Andersson. Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. 1993. ISBN 91-87784-05-X (швед.)
- ↑ Линчёпинг ошсь «Climate-Data.org» (анг.)
- ↑ Folkräkningen, den 1 november 1960, II (швед.): Folkmängd inom tätorter efter kön, ålder och civilstånd — SCB, 1961.
- ↑ Folk- och bostadsräkningen, den 1 november 1965, II, folkmängd inom tätorter efter kön, ålder och civilstånd (швед.) — SCB, 1967.
- ↑ Folk- och bostadsräkningen 1970, Del 2. Befolkning i tätorter, Population and Housing Census 1970, Part 2. Population in localities (швед.) — Stockholm: SCB, 1972. — ISBN 978-91-38-00044-1
- ↑ 9,0 9,1 9,2 9,3 9,4 9,5 Folkmängd och landareal i tätorter, per tätort. Vart femte år 1960-2018. — Статистикань вятемац Шведмасторса.
- ↑ 10,0 10,1 10,2 Tätorter 2015; befolkning 2010–2018, landareal, andel som överlappas av fritidshusområden — Статистикань вятемац Шведмасторса, 2017.
- ↑ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet — Статистикань вятемац Шведмасторса, 2019.
- ↑ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet — Статистикань вятемац Шведмасторса, 2020.
- ↑ Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort — Статистикань вятемац Шведмасторса, 2021.
- ↑ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet — Статистикань вятемац Шведмасторса, 2021.
Ушеширень кучфтемат
[петнемс | петнемс лисьмапрять]- Официалонь лопа (швед.)
- Линчёпинг «Danmarks Nationalleksikon» (дан.)
- Линчёпинг «Store norske leksikon» (нор.)
- Линчёпинг «Encyclopædia Britannica» (анг.)
- Линчёпинг «Nationalencyklopedin» (швед.)
- Линчёпинг «Encyclopedia Treccani» (итал.)
- Линчёпинг «Internetowa encyklopedia PWN» (пол.)
- Линчёпинг «GeoNames» (анг.)
- Линчёпинг «MusicBrainz» (анг.)
- Линчёпинг «Freebase» (анг.)
- Линчёпинг «Who's on First» (анг.)
- Линчёпинг «Quora» (анг.)
- Линчёпинг «Gemeinsame Normdatei» (дойч.)
- Линчёпинг «Národní knihovna České republiky» (чех.)
- Линчёпинг «OpenStreetMap» (анг.)
- Линчёпинг «Open Library» (анг.)
- Линчёпинг « Getty Thesaurus of Geographic Names» (анг.)